- Kanske inte alls är fel på tiden. Kanske är på tiden att man inser det.

Jag hatar när tiden inte är min vän. För det är den aldrig. Antingen är den långsam och får mig rastlös, eller så räcker den inte till. Aldrig lagom, känns det som.

Eller det kanske ligger något i att det är så det känns. Det kanske inte stämmer, bara för att känslan inte är sådan. Jag kanske helt enkelt inte reflekterar om den är alldeles lagom. Är tiden för snabb eller långsam däremot, då reflekterar jag. Antagligen är det därför det känns som att det oftare händer. Man kanske borde börja uppskatta det bra också?