Tyvärr. jag kan inte ge plats för dig i mitt hjärta. Jag vill så gärna, men du får inte plats. Tomheten äger varenda kvadratcentimeter av mitt hjärterum. Det där ingentinget, som expanderar för var dag likt universum, förbjuder mig någon ytterligare inneboende. Trots att det är jag som är hyresvärden, har jag inte riktigt makten likt en riktig sådan. Det vore lätt, så lätt, om jag bara kunde vräka min egentligen så ovälkomna gäst. Men det kan jag inte.