på gång är vad jag hoppas att det är. Så innerligt hoppas, utan att överdriva.
Kul. Nu flagnar min kropp. Bokstavligen talat bakom ryggen på mig. Dels för att det faktiskt är ryggen som flagnar, och sedan så har jag ju inte kunnat märka nått! Schysst gjort verkligen... Trots sveket mår jag bra faktiskt. Eller just nu känns det nästan mer än bra, har haft rätt flyt idag. Kanske borde börja dagen med espresso vare dag..
Jag har precis varit på yoga och det gick grymt bra!
Dessutom ska jag träffa den här pinglan i helgen. Och det längtar så så mycket så mycket så mycket efter.
Herregud, vad hände. Vad hände med den där tiden, som var så obeskrivligt sinnessjukt bra? Den där då allt, precis allt, var så otroligt mycket lättare? Jag hoppas verkligen vi är påväg mot den igen, jag hoppas verkligen det.
Kommentarer
Trackback
