Den här bilden har jag i mitt rum. Ända sedan jag hittade den, vilket ledde till att jag köpte affischen, på moderna fastnade jag. Det känns som att det liksom går att läsa dem om och om igen, och alltid bli lika...... tagen.

På något sätt, som inte helt och fullt klart, tänker jag på dig. De vita orden är rätt självklara varför tänker på dig, och vem dig kanske är likaså. Resten av orden vet jag inte riktigt om de stämmer in klockrent, men det känns på något sätt iallafall.