Rätt läskigt egentligen.

Jag kan inte glömma det där. 
Just det där ögonblicket. Det går inte. 
   Men jag får ju egentligen inte komma ihåg det. Men jag gör verkligen det ändå. För det var något med det hela som var så.. jag vet inte. Overkligt kan man väl säga.. Och det var verkligen konstigt. Eller egentligen inte konstigt. Men hela situationen gör det så konstigt. Och jag får panik över att jag aldrig mer kommer att få uppleva det ögonblicket en gång till. Inte ens på något sätt i närheten utav det ögonblicket. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0