tankar vaknar när jag tankar mat.
Jag tuggar försiktigt i mig äppelbitarna från mitt syrliga äpple, försiktigt för att de inte skall komma åt min just nu ömma punkt; hålet, där den nytappade tanden tidigare suttit. Försiktigt för att jag inte skall göra den ömmare.
medan jag försöker undvika att använda tanden tills området runt har läkt, kan jag inte låta bli att tänka på om det gäller samma sak med allt. Kommer allt sakta men säkert bli mindre känsligt desto längre tid det tar, desto mer tid det får att läka. Desto mer tid man låter det vara, och inte på något sätt vidrör det. Eller är det så, att när det gäller djupare sår, när det kommer till ömmare punkter, som inte på några sätt är ytliga, att det är precis tvärtom?
medan jag försöker undvika att använda tanden tills området runt har läkt, kan jag inte låta bli att tänka på om det gäller samma sak med allt. Kommer allt sakta men säkert bli mindre känsligt desto längre tid det tar, desto mer tid det får att läka. Desto mer tid man låter det vara, och inte på något sätt vidrör det. Eller är det så, att när det gäller djupare sår, när det kommer till ömmare punkter, som inte på några sätt är ytliga, att det är precis tvärtom?
Kommentarer
Trackback
